Vår lilla stjärna!

Hon blev ett år i lördags! Vår älskade lilla tokfia. Det går så fort...den största och sannaste klyscha. Nora är hela familjens älskling. Hon får kramar, pussar och allmänt omhuldande vart hon är går och vänder sig (för ja - nu traskar hon ju omkring som en liten primadonna!). Så sjukt envis och viljestark är hon också - precis som alla kvinnor i den här familjen! 
 
 
Här sitter hon och smuttar på sin födelsedagsklämmis. Jo, hon fick en bit tårta också! Jag och Emanuel var ju på bröllop hela lördagen och sov en natt på hotell. Så lillstumpan firade med mormor och morfar och sina syskon. På söndagen kutade jag och Emanuel in på Maxi och köpte en prinsesstubbe och lite annat smått och gott innan vi åkte hem. Det blev ett väldigt improviserat födelsedagsfika, i all hast innan mormor och morfar var tvungna att åka hem till Karlstad igen. En del av mig blir lite ledsen över att hennes födelsedag blev lite inklämd bakom allt annat, hon har inte ens fått en födelsedagspresent av mig och Emanuel än! Å andra sidan, hon fick tårta, hon fick presenter, vi sjöng för henne och hon var mer än nöjd och glad. Min pappa skickade dessutom en bild på henne när hon satt och tryckte i sig en hel galsstrut på lördagen. Så i hennes mått mätt har hon firat big time! Lilla hjärtat...är det för att hon är nummer tre i succession? Nästa år, då ska hon få ett större kalas...
 
Det är ju faktiskt också så att januari är en ganska ruschig månad för den här familjen. På sex veckor går vi igenom jul, nyår, flickornas födelsedagar och så vår bröllopsdag! Det är mycket att fixa och många trådar att dra i om man vill ordna kalas för redan kalaströtta vänner och familj. Men jag försöker se på det hela med tindrande ögon - en hel månad av festligheter efter en lång, trött höst. En perfekt kick i rumpan och pepp inför ett nytt år och ljusare dagar runt hörnet!