Vem är jag?

Jag har en känsla av att jag inte är ensam om att komma ut på andra sidan av några intensiva småbarnsår och undra: vem är jag?
 
En sak som jag registrerat både i min egen relation och som andra mödrar vittnat om: medan kvinnans konturer och kärna börjar blekna en aning, därför att allting kretsar kring barn, så fortsätter mannen sitt självförverkligande. Medan kvinnan glömmer bort intressen och passioner så är mannen i full färd att upptäcka utvecklas. Varför blir det så? 
 
Emanuel har pushat och peppat mig otroligt mycket för att jag också ska blåsa liv i mina drömmar och passioner. Och det är jag honom evigt tacksam för! När jag har känt mig som ett tomt skal så har han frågat: vad drömmer du om? Vad vill du göra? Han har uppmuntrat mig att börja skriva igen. Han har uppmuntrat mig att tycka kläder och mode är roligt igen. Han har lockat fram flera sidor som en yngre version av mig själv älskade, och tydligt fortfarande gör. 
 
Egentligen har jag väl inget större problem med att har "lagt mig själv på hyllan" under så många år. Jag föddes då inte som professionell mamma, det har helt enkelt behövts flera år av fokus på denna för mig nya roll som förälder. Men jag kan absolut bli irriterad på att min man verkar ha haft så mycket mer energi till att utforska sina kreativa sidor. Å andra sidan är jag tacksam över att jag är kvinna och har fått uppleva de kroppsliga banden till barnen i och med graviditet och amning. Jag är dock så innerligt lättad över att ha kommit ut på andra sidan nu. Jag behöver inte längre klä mig för att underlätta bröstutplock och min man kan natta alla barnen utan min hjälp. Jag kan röra mig obehindrat och jag kan lämna hemmet utan dåligt samvete. Så skönt att få vara något mer än mamma! 
 
Men vem är jag? Jag känner mig stundom helt tom, jag känner inte mig själv. I början av mitt föräldraskap hade jag många tankar om att en mamma bör vara si och så, och jag ägnade en hel del tid åt saker som jag trodde var viktigt, men som jag kanske egentligen inte tyckte var så roligt. Hemmagjord barnmat. Konstiga pedagogiska övningar som slutade i haveri från liten. Med tre barn så är tiden knapp och mycket av det som är tråkigt slukar min energi, så tiden som inte går till att laga mat, diska och tjata på barn försöker jag göra lustfylld och kärleksfull. Det kan väl få vara roligt att leva också! Och under de ljuva kvällstimmarna när mina tre sover vill jag göra ännu flera saker som får mig att må bra, känna mig glad och förväntansfull, saker som peppar mig. Och sakta men säkert börjar jag upptäcka vad de är för nåt, de där sakerna som ger mig livsglädje, helt enkelt. Eller så kanske jag bara är helt slut efter en lång dag, och då vill jag kunna slänga mig på soffan och strunta i disken. Det går inte att må bra och känna meningsfullhet om man bara rutar in sina dagar i sysslor som suger livet ur en. Äntligen, efter snart ett år som trebarnsmamma, så har jag förstått det. Och att det är värt alla gånger att prioritera sig själv på kvällarna framför att fortsätta bocka av en lista med sysslor.
 
 
Foto: Emelie Strandh

Sjuk eller frisk.

Förkylningarna går runt, runt, runt i ett milslångt kretslopp. Det tar inte slut! Konstigt nog så håller jag mig frisk som en nötkärna? Hur kommer det sig? Jag skröt ju alltid om mitt superimmunförsvar förut, sedan blev jag mamma och fick uppleva hur det är att alltid vara småkrasslig. Mina vita blodkroppar verkade ha slagit i någon slags botten. Men nu, när jag varken ammar eller är gravid längre, så verkar jag vara tillbaka som svårknockad? Tror också det är för att jag har en mild snorfobi och därför tvättar händerna frekvent. Bajs, spyor, var, urin, blod...allt är bättre än snor! 
 
Frisk och lycklig i Stockholm i höstas! Foto: Emelie Strandh
 
 

Musikåret 2016

Eftersom jag älskar att lyssna på, tänka på och prata om musik så tänkte jag lista (utan inbördes ordning) de bästa låtarna som 2016 bjudit på för min del. Håll till godo!
 
1. "Too good" - Drake.
Ok, min man retar mig för att jag har en crush på Drake. Men det är liksom det mest o-originella som hänt mig. Vilken tjej som älskade Rihanna i slutet på 00-talet är inte lite förtjust i Drake? Jag skämms lite över att jag är så lättköpt såklart. Men hjärta och smärta och komplicerade relationer liksom. Jag har inte så mycket mer spänning i mitt liv.
 
2. Det ba blev så - Erik Lundin
Detta är nog den bästa låten som släppts under hela 2016 enligt mig. Jag har stått och tittat ut genom fönstret medan jag lyssnat och tänkt på mina barn och på värdens barn. Och på människor som flyr i krig. Jag börjar gråta nästan varje gång jag hör den. Usch, livet är skit ibland, rent ut sagt.
 
3. Shhh - Silvana Imam och Beatrice Eli
Bästa låten att lyssna på när man är arg. Eller revanschsugen. Eller om man bara känner sig kaxig. Kan liksom inte släppa hur bra Silvana är? Men blir helt ärligt också lite skrämd av hennes brutalitet. Hon är typ allt jag inte är, kanske därför jag dras till hennes musik.
 
4. I feel it coming - The Weeknd 
Detta verkar vara tjejlåt rätt igenom? Finns det någon kille som blir knäsvag? Jag tänker på när man var sådär nykär och bara hånglade hela tiden. Nostalgi för min del med andra ord. Min man är inte alls lika förtjust i denna, och inte verkade den manliga programledaren i Musikguiden vara det heller. 
 
5. Tinning mot tinning - Jonathan Johansson
ÄLSKAR DEN HÄR LÅTEN! Jonathan, min stora stora (musikaliska) kärlek. Hur kan han vara så bra? Seriöst, alla album är det bästa jag hört typ. Det var svårt att välja en favoritlåt från senaste skivan, men denna slår an något i mig. Introt beskriver någon slags synthig storstadspuls och låten (och således hela albumet) avslutas med den högst relevanta frasen "I wanna know what love is". 
 
6. Warm - SG Lewis
Denna släpptes 2015, men jag upptäckte den i år. Den är bara sådär Mmmmm! Lite ambient, lite house. Lite piano, lite tung basgång och en sån där underbar småspräcklig, rockig röst som man bara får när man är förkyld. 
 
7. Ayahuasca - Veronica Maggio
Detta är en liten sprakande smällkaramell som färgar himlen rosa och låter som ett lyckorus känns. Den är bäst på 2016 års släpp. Känner mig även här grymt o-originell som älskar Veronica så mycket, men hon är ju helt fantastisk! Såg henne live i höstas också - och ååå jag vill typ va hon!?!?!? 
 
8.  In common - Alicia Keys
Jaaaa - denna har jag lyssnar jättemycket på. Här låter hon som en feminin version av Drake tycker jag. Älskar world music- beatet med som ligger som en frasig grund låten igenom.
 
9. This girl - Kungs Vs. Cookin' on 3 burners
Den är glad och dansvänlig, lite mer chill, och med retroflirtar. Ja, och så mycket mer hade jag inte att säga om det. 
 
10. Still - Lannds
Detta är en liten indiepärla från en tjej som jag tror bor i LA eller nån annan kreddig plats. Den är bara så himla fin och stämningsfull! Singer-songwriter fast i tappning a la 2016 med en basgång och lite svävande elgitarr. Plus att Bear & Lion (Emanuels och Gustafs band) har gjort en GRYM remix på denna som finns på Soundcloud. 
 
 
 
 
Visa fler inlägg