Den lekande mamman...
...existerar knappt hemma hos oss. Jag tycker det är jättemysigt att läsa för barnen, lägga pussel, pyssla, och vara ute och gå med dem i skogen. Men att leka rollekar, det är verkligen vansinnigt tråkigt enligt mig. Kerstin och Tryggve leker jättemycket tillsammans, just nu är det mycket mamma pappa barn och att de lämnar varandra på förskolan. Eller så leker de äventyr av olika slag och bygger kojor. Jag rättfärdigar min frånvaro med att de har varandra - var det inte det som var själva poängen med att få syskon till Kerstin? Att de skulle kunna leka tillsammans, så att jag slipper den biten?
Dock så älskar Kerstin verkligen när jag leker med henne. Ungefär en gång varannan dag spär hon på mitt dåliga samvete genom att säga att det absolut bäääääästa hon vet är när vuxna, i synnerhet jag, leker. Så ibland får jag ju helt enkelt ge efter och ta en för laget. Jag kommer dessutom ihåg hur mycket jag själv tyckte om när min mamma lekte med mig när jag var liten. Vilket hon såklart inte gjorde så ofta (I don't blame her).
Idag ville Kerstin leka med köksgrejerna, så vi plockade fram alla kakor, mat, serviser och redskap. Leken gick ut på att vi fikade och drack kaffe tillsammans. Det hela avbröts då och då av att någon fyllde år och det serverades ännu mer kakor! Det märks att januari är en födelsedagsmånad hemma hos oss.
Mitt senaste life hack är att jag tömde barnrummet på alla leksaker och prylar och ställde in dem på en hylla i klädkammaren. Jag plockar fram det barnen vill ha för stunden, de får städa upp när de är klara. Detta är seriöst det bästa jag har gjort för den här familjen! Förut var det leksaker överallt, hela tiden. Det var jättesvårt att hitta en bra städrutin, man visste liksom inte vart man skulle börja och barnen var svårflörtade. Nu är det mycket mindre prylar som dräller och det är betydligt lättare att motivera dem att plocka upp efter lek.
Vackra och mumsiga bakelser som barnens faster har virkat! Jag är så glad att jag har vänner och familj som har kunskaper och färdigheter som jag saknar. Ärligt talat är jag ganska obegåvad när det kommer till husligheter. Eller snarare kanske det är ett ointresse det handlar om. Jag är inte särskilt begåvad när det gäller att baka eller laga mat (min man kan vittna om detta), jag kan inte sy eller sticka, jag avskyr att städa och är inte särskilt händig. Ändå älskar jag att vara hemma med mina små! Jag älskar det här kravlösa livet vi lever just nu, vi får se hur länge det varar, men idag har jag verkligen njutit av det!